Wow-känsla

Hej,

Idag är det fredag och helgen väntar runt hörnet!

Eftersom att Akilles har några välförtjänta lugnare dagar tänkte jag passa på att berätta för er om hur onsdagens dressyrträning gick. Och WOW vilken känsla han bjöd på, min fina häst!! Vi har haft en lång uppförsbacke framför oss där vi har kämpat med lösgjordheten och eftergiften. Akilles har under många år arbetat på ett inkorrekt sätt med kroppen, vilket har gjort att han gärna bli introvert och ”slutar lyssna” på mina hjälper när jag ber om något nytt. Han är egentligen en superkänslig häst men hans försvar bli att gå in i sin egen bubbla istället för att exempelvis explodera som andra individer kan göra. Jag har kämpat med att försöka lura ut honom ur den där bubblan, samtidigt som jag har bett om precis lagom mycket samling, bärighet, påskjut, eftergift… allt som vi behöver utveckla med andra ord. Och det känns som om vi är i sluttampen av den där långdragna uppförsbacken som snart förhoppningsvis kommer att plana ut. Det har varit några månader av fysiskt kämpade för Akilles och mentalt kämpande för mig, men oj vad glad jag är nu när vi ser resultatet. Än är vi inte klara på långa vägar, men nu sitter jag äntligen på en häst som jobbar med hela kroppen inkl ryggen och som hela tiden växer för varje ridpass! En häst som med glatt humör tar sig an våra nya utmaningar och ställer 1000 frågor istället för att försvara sig med att gå in i bubblan. Jag kan inte med ord beskriva över hur stolt jag är över Akilles som vid 18 års ålder fortfarande kan utvecklas och är bättre än någonsin!

På träningen checkade vi av grunderna, vi flyttar bogarna både in och ut på volten, vi stämmer av att han går in till båda tyglarna, bakbenen behöver vara aktiva in under kroppen, tempoväxlingar, vi länger och kortar formen m.m. Ur det kan jag sedan jobba med korta sekvenser av supersamlad aktiv trav – skritt – aktiv trav – supersamlad aktiv trav – skritt och så vidare för att bygga upp en kvickare och mer reaktiv trav som jag sedan kan överföra till galoppen där vi behöver dessa egenskaper för att göra bra byten och även andra rörelser.

Med det sagt behöver det inte betyda att alla ridpass är guld och gröna skogar, men just det här ridpasset hade en wow-faktor jag inte upplever mer än några gånger i månaden, och i bästa fall någon gång i veckan. Det gäller att passa på att njuta när det går bra, och ge sig själv en klapp på axeln för det vi har kämpat med under en lång tid. Den här vinterträningsperioden har varit något utöver det vanliga och jag ser fram emot vad våren och sommaren har att erbjuda 😄

Hoppas ni fick lite positiv energi denna fredag🎉

Såhär kommer ridpasset se ut idag, återhämtning och skritt på långa tyglar.

2 Kommentarer

  1. hasttjejen den 6 februari 2022 kl 11:08

    Älskar verkligen din blogg!
    Är supermysigt att läsa på kvällen efter stressiga skoldagar! <3
    Tack för det du gör!

    1
    • ryttarsnack_admin den 6 februari 2022 kl 14:49

      Åh tack snälla för din fina kommentar, vad glad jag blir av att höra det! ❤️😊

      1


Kommentera